Publicerad: 28.03.2019

En utökad inhemsk fiskodling skulle vara till nytta för miljön, näringslivet och konsumenterna

458

Matens miljöpåverkan väcker ständigt intresse bland såväl politiker som vanliga matbutikskunder. Samtidigt befinner sig den inhemska livsmedelsindustrin i ett instabilt läge. I diskussionen om klimatvänliga proteinkällor har de hälsosamma och miljövänliga fiskrätterna fått alldeles för lite uppmärksamhet.

Inhemsk odlad fisk är enligt många indikatorer den miljövänligaste källan till djurprotein. Drygt en tiondedel vatten går åt till fiskodling jämfört med vattenåtgången för köttproduktion. För att producera ett kilo fisk behövs 2 000 liter vatten, medan det till ett kilo nötkött i genomsnitt går åt 15 400 liter. Koldioxidavtrycket hos odlad fisk är i sin tur endast en tiondedel av nötproduktionens koldioxidavtryck. Fiskodling är även ett mycket effektivt och ekologiskt sätt att producera djurprotein: med 100 kilo foder kan man producera över 60 kilo fiskkött men endast 4 kilo nötkött.

Fiskodlingens andel av Östersjöns näringsbelastning är försvinnande liten, endast omkring en procent av den totala belastningen. Inhemsk fiskodling utnyttjar närområdenas strömming och vassbuk som råvara till foder. Foderfisket i Östersjön avlägsnar fosfor och kväve som övergöder havet, och tack vare detta är fosforbelastningen från fiskodling redan nu negativ. Finsk odlad regnbågslax och sik är några av de få kassodlade fiskarna i världen som finns på WWF:s gröna lista.

I Finland odlas det årligen 12–14 miljoner kilo regnbågslax. Efterfrågan på fisk har dock fördubblats under de senaste 30 åren, och importerad fisk har trängt undan inhemsk fisk från finländarnas tallrikar. Endast 18 procent av den fisk som finländarna äter är inhemsk. Enligt undersökningar skulle den finländska konsumenten ändå vilja äta mer inhemsk fisk. Även finländsk fisk- och annan industri vill uttryckligen ha färsk, inhemsk fiskråvara året runt.

En avsevärd ökning av fångsten av vild fisk är av många orsaker inte realistisk, men fiskodlingen i havsområdena kunde enligt Naturresursinstitutet utökas kraftigt. Våra kyliga vattendrag lämpar sig utmärkt för fiskodling, och tillsammans med den ökande efterfrågan på inhemsk fisk, så har fiskerihushållningen i Finland en stor tillväxtpotential.

De positiva miljöeffekterna av att äta och odla fisk är ostridbara och efterfrågan på fisk är stor. Ett problem utgörs av den svaga tillgången på inhemsk, miljövänlig fisk. Detta beror inte på fiskodlarna. Vi skulle gärna trygga tillgången på inhemsk fisk genom att utöka fiskodlingen i Finland, men fiskodlingstillstånd är svåra att få och beviljas delvis godtyckligt. Tillstånd beviljas på olika håll i Finland utgående från olika kriterier, trots att lagstiftningen skulle medge beviljandet av tillstånd.

Samtidigt importeras det varje dag 70 ton norsk lax till Finland. Vi är ett land med tusentals sjöar och kantat av den vidsträckta Östersjön, och ändå äter vi importerad fisk. Det är vansinne.

Genom att öka den inhemska fiskodlingen kunde vi svara på den växande efterfrågan på fisk. Detta skulle även medföra arbetsplatser och skattepengar till Finland – särskilt i glesbygder, där sysselsättningsgraden annars också är låg. Genom att välja fisk kunde vi även betydligt minska belastningen på klimatet. Eftersom hälsoeffekterna av fisk är allmänt kända, vore detta en vinst för såväl den inhemska näringen som för miljön och för konsumenterna.

 
Veijo Hukkanen
Verkställande direktör, fiskerihushållningsråd
Kalaneuvos Oy, fiskförädling

Styrelsens ordförande
Nordic Trout Ab, fiskodling

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.